Operationen!
Sen 1994 har jag haft Struma.
En sjukdom som påverkar en i det tysta. Känslor far hit och dit. Man bollar mellan Otroligt trötthet ena dagen till att kunna Städa hela huset på en handvändning.
1994 opererades jag först gången på Borås Lasarett och då tog dom bort enbart min struma som satt på vänster sida av sköldkörtel och där efter var allt frid och fröjd men 1999 märkte jag att det hade börjat växa IGEN och att Känslor dala både upp och ner som aldrig förr. Knölen gjorde sej påmind stup i kvarten i form av att den tryckte på luft strupen, så en operation var bara ett stenkast bort.. 2000 Opererades Jag i Varbergs sjukhus och då opererade dom bort hela min sköldkörtel och i den vevan skadade dom oxå en körteln som tillverkar kalk i kroppen som sitter brevid och som följd så fick jag äta Kalk tabletter livet ut ,liksom Levaxin.
Livet lekte vidare och jag mådde prima efter operationen..
Men så hösten 2007,
-Vad eee det???
-näää e det en liten Knöl där.
-OMÖJLIGT.. Lugnad mej och tänkte..
- näää dom har ju Opererat bort hela och det kan inte vara möljigt.
men månaderna gick och den jäveln växte.... Helt otroligt
Ringde in till min Läkare på Borås lasarett och förklarade..
Hennes svar var : det inte kan vara möjligt men kom du in så får jag ta en titt.
När hon såg mej så blev hon förvånad och sa .. det här får vi ta prov på..
Några veckor gick och Läkaren Ringde.. Jag hade fått tillbaka min Struma Igen.. SUCK
Ännu en OPERATION... Sjuksköterske strejken kom och min operation sköts på obestämd tid.
I Tisdags förra veckan lades jag in och Onsdag morgon skulle den bort för evigt. Mina andra Operationer har avlöpt bra, så det här ska bli bra med..
Nu sitter jag här en vecka efter och är nog fortfarande lite smått tagen av operationen.
Komplikationer uppstod och Jag Mådde rent för jävligt.
Känslor som jag aldrig upplevt.. Att man kan få så ont att man spyr Galla.
Det första jag vakna upp från narkosen skrek jag rakt ut, utan att veta vart det gjorde ont, tog några sekunder innan jag kände att det var ryggen..
DOM JÄVLARNA HAR OPERERAT MEJ I RYGGEN!!!
Sjuksköterskorna runt sängen Försökte lugnade ner mej, Är ju hovslagare och inte direkt svag så dom hade fullt upp där en stund.. nej nej känn här och jag fick känna med handen.. Visst fan var jag opererad där med...
Med nakos och smärtstillande i kroppen så flög tankarna runt rejält innan jag förstod att det var något annat med ryggen. Smärtan gick inte över hur mycket dom än gav mej.
Läkaren som opererat mej, kom ner och prata men jag var knappt kontaktbar(har endast få minnesbilder)
Dom pratade om Njursten för det är en smärta man inte kan få bort utan att sövas ner.
Dom ville inte söva ner mej utan avvakta till röngen..Jag låg på Post operativa ett dygn pga för lågt blodtryck och av alla smärtstillande mediciner ..Om det är Njursten så måste jag förbereddas för en Operation.. Mina tankar då var
- bara smärtan försvinner så gör vad ni vill.
Kom upp på avdelningen torsdag .
Åkte på den ena röngen till den andra och det visar sej sen att jag legat fel på operationsbordet, nerverna till njurarna hade blivit klämda... Jesus så ONT sen onsdag. Beskedet kom kl 11 på Fredag.. jag fick en spruta som tog ner inflamationen och sen mådde jag MYCKET MYCKET bättre.
Jag har aldrig trott att man kunde stå ut med sån intensiv smärta i två dygn och inte tusan kunde man sova. Jag var mera död än levande på fredagen och på tal om mat, Fastade ju från tisdagen och fick äta min första måltid kl 13:00 på fredagen..
Hungrig som en varg men inte tusan gick det att äta som en varg. Fick nog i mej ett par skedar, Ringde Maken.. HÄMTA HEM MEJ..
Så nu sitter jag här en vecka efter och är Fortfarande rätt sliten och trött.. Men för var dag så blir det allt bättre.
Ryggont har jag inte längre bara stel i nacke och ont i halsen men det är normalt.. Ler
Nu jäklar e det bäst att den lille jäklen som inte ska finnas där mer, växer igen.
Såret läker Otroligt bra, Jag har bra läkekött,
fördel som hovslagare då raspen kan slinta ibland *LER*
Bra gjort Helena du var fantastisk! Gud va orolig jag var innan du kom hem. Nu hoppas jag att livet leker igen och att inget mer uppstår. Älskar dig mamma